Sociala medier i skolan - Almedalen

Här är ett bra seminarium som precis handlar om sociala medier i skolan. Seminariet sändes live från Almedalen och organiserades av Lärarnas Riksförbund. Medan politikerna använder bl.a Facebook, Twitter och blogg för att övertyga väljarna om sina åsikter och ideologier, har skolan stannat upp i utvecklingen av användningen av sociala medier som pedagogiskt verktyg. De flesta deltagarna vid seminariet verkade vara positiva till sociala medier i skolan och ansåg att det inte handlar om att alla lärare och elever får egna datorer utan också att lärarnas digitala kompetens måste utvecklas genom fortbildning. Det pratades om hur kommuner kan spendera mer pengar på kaffe än på att satsa i IKT i sina respektive skolor. Det kom också fram att t.ex Norge och Danmark har satsa mycket på IKT på nationell nivå men att Sverige har stannat. Jag tycker att det är bra att diskussioner om sociala medier och IKT förs så att våra politiker kanske kan börja reagera mer på detta.

Se hela seminariet här (Seminariet börjar cirka 8 minuter in i sändningen)

Källkritik

Källkritik har alltid varit viktig men ibland har många glömd bort det. Hur många lärare diskutera med sina elever och går igenom källkritik i de läromedel som används i skolan? Får eleverna idag tillräcklig utrymmet i skolan för att ifrågasätta lärarens eller klasskamraters syndpunkter?. Förmågan att vara källkritik kan läras in och det krävs övning. För några studenter blir det ibland som en överraskning när man ska ange källförteckning i varje uppgift man gör och det är för att i skolan man har inte gått igenom tillräcklig mycket om detta. Jag har sätt till och med dagstidningar som DN där ibland några journalister verkar inte vara källkritiska om vad de skriver. Det som är bra är att de flesta artiklar finns också på nättet och då får man kommentera och kritisera källan i själva artikeln. Ett exempel av detta är när DN journalisten Mats Holmberg skrev att hälsningsfras ”Buenas tardes” (god eftermiddag) knappast används i det moderna Spanien. Vem som hels kan tro på Holmsberg om man läser på vad han påstår. Det som blev intressant är att många ifrågasatte Holmsberg påstående och skrev kommentarer till artikeln där de flesta hållde inte med honom. Här fyller Internet en viktig roll där möjligheten att ifrågasätta och källkritisera blir allmän för många andra. Samtidigt som det finns mycket information på nätet som man inte vet om det är sant eller inte finns det också möjlighet att kommentera, läsa andras kommentarer och diskutera om den information som man har hittat på Internet.

Presentation magisteruppsats

En del av mitt projekt

Mitt projekt handlar om hur man kan använda sig av webbtjänsten Bambuser, vid Institutionen för spanska och portugisiska på Stockholms universitet, för att i realtid sända seminarier, examinationer eller disputationer. Syftet med arbetet är att se om Bambuser ger alla möjligheter för att direktsända från universitetet och om forskare på institutionen skulle fortsätta använda den här typen av medium för att dela och sprida information om bl.a. pågående forskning eller aktiviteter som görs på institutionen.

Jag ska direktsända presentationen av min magisteruppsats (på spanska) från Institutionen för spanska och portugisiska på Stockholms universitet den 31 maj kl. 10:00. Vem som helst kan se sändningen här på min blogg, på min facebook, på min Bambuser channel och även föja mig via Twitter.

Ni får gärna skriva någon kommentar på någon av dessa sociala medier.

Lärplattformar

Jag har använt några lärplattformar på universitetet och i olika lärsituationer (på platsutbildning och distansutbildning). Mina erfarenheter av lärplattformar har varit både bra och dåliga. Eftersom jag har läst olika kurser på två olika lärosäten (KTH och Stockholms universitet) har jag använt tre olika plattformar, Bilda (Ping pong), Mondo och Moodle (Moodle använde Lärarhögskolan när de blev en del av Stockholms universitet). Av de tre lärplattformarna gillade jag Mondo bäst. Det var lätt att använda och det var lätt att hitta olika mappar och ändra från olika kurser som man läste etc. Att chatta på Mondo fungerade också mycket bra. Mondo hade tydliga knappar som underlättade användningen av olika verktyg som t.ex chatt, meddelande, blogg, wikis etc. Moodle var däremot svårt att använda med funktioner som ibland inte fungerade bra. Jag tycker att det är viktigt att en lärplattform ska vara lätt att använda så att användarna inte ska tappa tid på att hitta de olika funktionerna som de ska använda.

Det kändes i många fall som att lärarna använde lärplattformar som filararkiv och notice board men inte för att stimulera studenters aktiva lärande. Man fick logga in, hämta en fil och lite information om schemaändringar och sedan loggade man ut. Man fick få gånger utnyttja blogg, wikis eller chatt som verktyg för att byta kunskap eller erfarenhet med klasskamraterna. Jag skulle vilja se lärplattformar som integrerar mer sociala mötestjänster som twitter, facebook, youtube etc. På det sättet kan lärplattformar bli mer webb 2.0 och finnas kvar 5, 10 eller 20 år.

På mitt nya jobb ska vi använda Fronter. Har någon av er erfarenhet av Fronter? Fungerar det bra eller inte?

Podcast

podcast_subscribe
Originally uploaded by derrickkwa

Jag har gjort min första podcast och det var jättekul att testa detta. Från början trodde jag att det skulle vara svårt att göra ett eget podcast-avsnitt, men det var det inte. Jag använde Audacity och följde videoinstruktionen som fanns på Bilda. Audacity är lätt att använda så man kan skapa en podcast på bara några minuter. Jag brukade inte lyssna på podcast men nu har jag hittat flera intressanta sidor med podcast som intresserar mig. Möjligheterna med podcast i undervisningen är oändliga. När det gäller språkundervisning skulle man t.ex. kunna läsa in ett visst kapitel för eleverna så att de får möjlighet att lyssna på hur man uttalar alla ord i texten när de sitter hemma och övar. En del i språkundervisningen som är viktig och som helt verkar ha glömts bort är hörförståelse så att eleverna får mer input av det nya språket. Podcast kan vara ett bra verktyg att jobba med i språkundervisningen. Jag ser inga risker med podcasting men det skulle vara bra om ni kan nämna några risker så att jag kan fundera lite mer på det.

Twitter

Mini Chaveiro Twitter
Originally uploaded by Coletivo Mambembe

Jag har börjat använda Twitter och det verkar spännande. Jag har hittat olika Twitter-användare som twittrar om IKT. Jag har frågat mina elever på högstadiet om de använder Twitter, men ingen av dem gör det. Jag vet inte om jag skulle använda Twitter i min professionsutövning, men man ska vara öppen inför olika sociala nätverkt. Just nu ser jag inga risker med att använda Twitter i undervisningen. Jag ser bara fördelar med att använda sociala nätverk för på det sättet främjas kommunikation, deltagande och byte av kunskap.

http://twitter.com/EstebanAraneda

Mmmmm!!! Delicious!!!

Logo of Delicious
Originally uploaded by topgold

Delicious kan vara ett bra verktyg i skolan. Man kan själv organisera länkar som man har hittat på nätet och organisera dem med hjälp av etiketter. Det som är intressant med bokmärkestjänster är att man kan dela med sig av länkar till andra. Jag skulle enkelt kunna publicera min bokmärkessamling i min blog så att mina elever eller andra lärare kunde ha nytta av dem. Ni kan se mina bokmärken om IKT på http://delicious.com/macabeo1

Jag och Youtube

Youtube är en videotjänst som jag tycker mycket om. Jag har laddat upp egna videoklipp så att familj och kompisar som är på andra sidan jorden kan se på dem. På Youtube hittar man ett stort videoarkiv. Jag har använt Youtube i språkundervisningen. Det är lätt att visa t.ex nyheter på olika språk eller om man vill att eleverna får höra olika dialekter på ett visst språk. Ibland räcker det inte att man förklarar en viss situation för eleverna utan de förstår lättare om man lägger till förklaringar i video där eleverna kan se och höra det man vill förklara. ( en bild säger mer en tusen ord).

Viva Flickr!!!

Flickr är en bra tjänst för att dela med sig av bilder samt ta del av andras användares bilder. Tjänsten är lätt att använda och att dela med sig på. Jag har använt bilder som jag har hitttat på Flickr för att utförma min blogg. Jag håller på att lära mig mer om vilka bilder man får använda i bloggen (Flickr CC) . Varje bild som jag använder på min blogg länkar jag till Flickrs sida för den personen som la upp bilden. Jag la upp några bilder som jag tog i januari ( http://www.flickr.com/photos/28200708@N02/). Det var lätt att ladda upp bilderna och att göra en slideshow.

Google Dokument

Google Docs har varit en stor överraskning. Nu undrar jag varför inte detta användes i samband med alla grupparbeten under åren på universitetet. Det hade varit mycket lättare att samarbeta med mina klasskamrater via Google docs än på de mer traditionella sätten. Jag ser stora fördelar med att jobba med den har tjänsten i skolan. Samarbete är en viktig egenskap i skolan och på jobbet och Google docs ger möjligheter att samarbeta på ett enkelt sätt. Man får välja vilka man ska dela med sig en visst dokument till. Man ska också vara uppmärksamt på att om man delar med sig av ett dokument så att vem som helst kan läsa det, blir det svårt att ångra sig. Spridningsfrekvensen av ett dokument kan vara så snabbt att när man ångrar sig är dokumentet på andra användares hårdiskar och då kan man inte nå dem.

Tryck på länken nedan och ge ditt svar på frågan:

VAD ÄR IKT FÖR DIG?
http://docs.google.com/Doc?docid=0Adj8Gl_hb0zzZGd3YzR0NTdfMjNjd3Bxam1meA&hl=sv

Hot RSS

Hot RSS
Originally uploaded by JonyBeta / Zafra

RSS är ett bra verktyg för att hålla mig uppdaterad. Genom RSS kommer jag att veta om t.ex mina elevers bloggar eller andra bloggar jag följer har nya inlägg. Jag kommer fortsätta att använda RSS-bloglines och kommer att lära mig mer om alla de möjligheter som finns med den webbtjänsten. Just nu ser jag inga nackdelar men har redan upptäckt att en blogg som jag följer via RSS hade två nya inlägg som inte syntes. Jag ska försätta testa det här intressanta verktyget mer och jag tror att jag kommer att använda det här verktyget i mitt yrke.

Bloggar i undervisningen.

Britain Going Blog Crazy - Metro Article
Originally uploaded by Annie Mole

Jag ser stora fördelar med att använda bloggar i undervisningen. Genom bloggar skulle jag kunna följa elevernas språkutveckling under skolåret. Bloggar ger också möjligheter för eleverna att kommunicera, uttrycka sina åsikter och debattera och på så sätt uppfylls några av de mål som står i läroplanen. Dessutom kan eleverna göra bloggen mer personligen vilket leder till att eleverna kompletterar bloggen med bilder, video, musik etc. Jag kommer att använda mer och mer blogg både privat och på jobbet.

Nätverkssajternas baksida.

Idag fanns det en artikel i DN om en intressant undersökning som Medierådet hade gjort. I undersökningen framkom att en tredjedel av de sociala nätverkssajterna inte hanterar ärenden gällande stötande material eller trakasserier på rätt sätt. En sajt som har fått mycket kritik är Youtube där rasistiskt material eller grova trakasserier finns kvar utan att hanteras. Medierådet skapade själva olika användarprofiler för att testa hur det fungerar. Bland annat skapades en profil för en påhittad tolv-årig flicka, som sedan blev kontaktade av vuxna för att träffas separat eller via webbkamerachatt.

Många nätverkssajter är bra verktyg för att kommunicerar, byta kunskap, diskutera eller debattera. Om man använder dessa sajter på rätt sätt kan de vara ett otroligt pedagogiskt verktyg i skolan. Baksidan är, som Medierådets undersökningen visar, att några använder sig av dessa sajter för att trakassera andra eller för att ta kontakt med minderåriga. De som ansvarar för dessa sajter borde jobba mer för att konfrontera och hanterar allt innehåll som kan vara skadligt för andra. Samtidigt måste också alla vi vuxna lära våra barn och våra elever om vilka risker som kan finnas när man tar kontakt med någon på nätet som man inte känner samt att vara försiktig med all information som man lämnar ut på nätet.

Visa IKT för ledningen.

I tidningen Lärarstudenten N.1 (som är till för dem som är medlemmar i Lärarförbundet och studerar till lärare) läste jag två bra artiklar. Den första artikeln ”Skolan borde vara vår mest moderna arbetsplats” handlar om hur skolan ligger efter hemmet och eleverna när det gäller den tekniska utvecklingen. Eva-Lis Sirén (ordförande i Lärarförbundet) hänvisar till en rapport av Skolverket där det står att 75 procent av lärarna i grundskolan saknar egen dator på jobbet. Hon påpekar att eftersom lärarna har många arbetsuppgifter av administrativ karaktär, borde det vara en självklarhet att varje lärare har en egen dator. Hon tillägger att användningen av teknik i undervisningen ofta blir en win win-situation.

I den andra artikeln ”Inga problem att hålla koll på klass 1B” beskriver Josef Sahlin hur han jobbade med blogg i sin klass på Årstaskolan (http://www.tegelbobarn.se/). Bloggen används för att hålla kontakt med föräldrar, för att visa vad barnen gör i skolan och som en del i undervisningen. Det som är intressant i artikeln är att Josef själv tog initiativen och visade ledningen hur han ville använda datorer på ett bra sätt så att ledningen blev intresserad av att satsa på IKT. Han tillägger att det kan vara lätt att gömma sig bakom tanken att man inte har tillräckligt med datorer, eller att man inte har rätt utbildning. Han tog ibland med sig saker hemifrån för att få sina idéer om IKT att fungerar i sin klass, men efter en kort period började ledningen ge mer pengar till det detta.

Jag tycker precis som Josef att man ska jobba med verktyg som man tror kan ge bra resultat och visa resultatet för ledningen. På det sättet kan man visa för dem som inte känner till alla möjligheter som finns med IKT vad detta är och skapa en intresse för att använda dessa verktyg i skolan.

IKT som läroverktyg

Pedagogiska fördelar och nackdelar har diskuterats sedan 90-talet. Birgitte Holm från Danmarks universitet berättade i ett föredrag i Oslo i 2001 att barn gillar datorspel eftersom de bl.a gillar utmaningar, att tävla, styra och bestämma. Nu finns det fler och fler lärare som börjar använda olika spel som ”SimCity”, ”Warcraft” och till och med ”Guitar hero” i undervisning.

Lär man sig genom att spela dataspel?

Enligt Mikael Alexandersson kan elever snabbt utveckla strategier för att enkelt navigera förbi delar i datorprogrammet som kan leda till kunskap. Alexandersson tillägger att läraren är en viktig aktör som uppmanar eleverna att reflektera över spelets pedagogiska innehåll. ”Ju aktivare pedagogen är i sina utmaningar av eleven, desto mer tenderar eleven att lära sig”.

Idag verkar många lärare diskutera tekniken mycket, men man glömmer pedagogiken.
Det är viktigt att läraren blir ett stöd för eleverna så att de inte seglar själva på nätet i ett hav av information. Att presentera tydliga mål och syfte med övningen kan vara viktigt så att eleverna vet vad som förväntas och vad det är som de ska lära sig. Att ge eleverna verktyg för att reflektera över sin egen inlärning är fundamental.

Digital kompetens

Idag verkar det finnas fler och fler skolor som tar till sig IKT och använder det i undervisningen. Samtidig finns det andra skolor där IT-utveckling inte alls finns på agendan. Varför? Enligt Ulf Engström, rektor i Östhammars kommun, finns det lärare som inte vågar stå upp när eleverna kan mer än lärarna själva om datorer och internet. Han menar att eleverna kan mycket om datorer, men att den kunskapen inte får något värde i skolan. Annika Zetterström, studierektor inom lärarutbildningen vid Uppsala universitet, är lärarkåren en av orsaken till att det går så trögt med IT-utvecklingen i skolan. Hon säger att det är svårt att börja använda tekniken när man själv inte har växt upp med den.

Jag håller med dem. Det finns lärare som inte vill visa sig okunniga inför eleverna. Lärarna har inte fått tillräcklig fortbildning för att kunna använda tekniken som finns i skolan i undervisningen, utan bara till administrativa ärenden. Jag kommer säkert alltid att träffa elever som kan mer om internet än jag, men mitt uppdrag är att använda deras kunnighet som ett pedagogiskt verktyg. Jag kan säkert lära mig mycket av dem, liksom de kommer att lära sig saker av mig. Som Ulf Engström säger behöver inte läraren vara bäst på tekniken, det är handledning, känsla och sammanhang som det handlar om. Som lärare borde man alltid villig att våga och testa olika IT-verktyg i undervisningen, men samtidigt borde man kräva av skolledarna att få fortbildning för att utveckla sin digitala kompetens.

IKT i skolan

Idag läste jag en intressant rapport från Myndigheten för skolutveckling (Effektivt användande av IT i skolan) vilken hänvisade till ett antal studier och forskningsrapporter inom området IT i skolan.

När det gäller användning av IT i undervisning är de nordiska länderna att betrakta som världsledande. Enligt en studie av Benckmarking Access and Use of ICT, har alla svenska skolor tillgång till datorer och Internet. Studien visar också att ungefär 90 procent av lärarna har använt datorer på lektionerna och att Sverige ligger på tredje plats jämfört med övriga europeiska länder när det gäller användning av IT under lektionstid i skolan. Problemet är att studien också visade att lärarna i Sverige använder datorer under mindre än 10 procent av undervisningstiden. Dessutom upplever en stor del av lärarna att de inte har tillräckliga kunskaper om IT och ungefär hälften av lärarna tror inte att IT främjar lärandet för eleverna.

Studien IT i skolan 2006- attitydundersökning visar att lärarna ser hinder för användningen av Internet i undervisning. Lärarna nämner att hinder kan vara för lite resurser, för få datorer, dålig utrustning samt dålig kompetens hos lärarna. Studien visar att det saknas en koppling mellan lärarnas grundläggande IT-färdigheter och pedagogiska metoder. Studien E-learning Nordic 2006 visade även den på detta. Tre av fyra nordiska lärare upplever att de inte har tillräckliga kunskaper om hur de kan använda IT i sin undervisning, planering och uppföljning

I den skola där jag gjorde min praktik använde lärarna inte IKT särskilt ofta. Det fanns en datasal med 14 gamla datorer som nästan aldrig användes. Det fanns en slags motsägelse bland lärarna eftersom de verkade positiva till användning av IKT, men samtidigt inte använde det i sin undervisning. De flesta lärarna som jag pratade med sa att det kan vara rolig för eleverna att titta på en film under lektionstid, men de trodde inte att eleverna lärde sig någonting av det. Samtidigt hade jag klasskamrater som gjorde sin praktik i skolor där IKT var ett viktigt undervisningsverktyg. De fick en egen laptop under sin praktikperiod. De fick också en dags fortbildning för att lära sig använda interaktiva skrivtavlor och andra digitala resurser.

Varför är det så stor skillnad mellan skolorna när det gäller användning av IKT?

Hur skulle man kunna ändra på sådana skillnader?